Orden används ofta som synonymer i vardagsspråk, men de beskriver två olika saker. Skillnaden förklarar en av de vanligaste frågorna kring det här ämnet: hur någon kan vara uppenbart duktig och ändå gå omkring med känslan av att inte duga.
Två ord som betyder olika saker
Självförtroende handlar om vad du kan. Det är knutet till specifika förmågor och situationer. Du kan ha starkt självförtroende i ditt yrke och svagt när du ska dansa, laga mat eller prata inför folk. Det byggs i huvudsak av erfarenhet – du gör något tillräckligt många gånger och märker att det går.
Självkänsla handlar om vad du är värd. Den är inte knuten till en viss situation utan finns med överallt. Den svarar på frågan om du duger som du är, även när du inte presterar något alls.
En enkel bild: självförtroende är hur du bedömer dina resultat. Självkänsla är hur du bedömer dig själv när resultaten inte räknas.
Det viktiga är att de två inte hänger ihop automatiskt. Att bygga upp den ena höjer inte nödvändigtvis den andra.
Varför de kan gå isär
Att de kan gå isär beror på att de byggs på olika sätt.
Självförtroende byggs av att göra. Varje gång du klarar något du var osäker på flyttas gränsen lite. Det går att träna upp ganska målmedvetet.
Självkänsla byggs mer av hur du blivit bemött över tid, särskilt när du inte presterade. Om uppskattning oftast kom kopplad till resultat – bra betyg, bra beteende, att vara duktig – blir kopplingen mellan värde och prestation inlärd tidigt. Då kan du samla hur många framgångar som helst utan att grundkänslan ändras, eftersom framgångarna hela tiden bekräftar samma villkor: du duger för att du presterar.
Det är därför beröm ofta får så kort effekt. Det landar i självförtroendet, men frågan som skaver ligger i självkänslan.
Så märks skillnaden i vardagen
- Du får ett erkännande på jobbet och känner dig lättad snarare än stolt – kravet är uppfyllt, inte överträffat.
- Du är den andra vänder sig till för hjälp, men känner dig ändå osäker på om folk verkligen vill ha dig där.
- Du vet att du är kompetent inom ditt område och tvivlar ändå på om du är en bra människa.
- Du klarar av svåra saker och tänker efteråt att du bara hade tur.
- Perioder utan prestation – sjukskrivning, semester, föräldraledighet – känns oväntat tunga.
Den sista punkten är ofta den tydligaste testet. När prestationen tas bort märks det vad som fanns under.
Vad som kan hjälpa när det skaver
Sätt namn på vilket av de två som skaver. Det låter litet men gör skillnad. Osäkerhet inför en presentation är något annat än en känsla av att inte vara värd något. De behöver olika saker.
Sluta lösa självkänsla med prestation. Det är den vanligaste strategin och den som ger kortast effekt. Om varje framgång bara håller i några dagar är det ett tecken på att den inte adresserar rätt sak.
Lägg märke till vad som händer i pauserna. Vila, ledighet och långsamma perioder brukar visa var självkänslan faktiskt ligger.
Öva på att beskriva dig själv utan verb. Många kan bara beskriva sig genom vad de gör. Att hitta ord för vem man är, utan aktiviteter, är svårare än det låter och ofta upplysande.
Var tålmodig med tempot. Självförtroende kan förändras på veckor. Självkänsla rör sig långsammare, och det är inte ett tecken på att du gör fel.
Frågor att fundera på
- När du känner dig otillräcklig – handlar det om något du inte kan, eller om något du inte är?
- Hur länge håller känslan efter ett beröm eller en framgång?
- Hur skulle du beskriva dig själv för någon utan att nämna något du gör?
- Vad händer med ditt mående under längre perioder utan krav?
Läs vidare
- Självkritik och självkänsla – när du aldrig känner dig tillräcklig – hur begreppen hänger ihop med självkritik och jämförelse
- Jag känner mig aldrig tillräcklig – varför? – om varför bekräftelse sällan räcker särskilt länge
- Prestationsbaserad självkänsla – när ditt värde beror på vad du gör – när kopplingen mellan värde och resultat blivit den huvudsakliga
Guiden låg självkänsla – vad det är och var det kommer ifrån går djupare in på ursprunget.
Ett lugnt nästa steg
Prova en enda mening i dagboken den här veckan: beskriv en dag där du inte presterade något särskilt, och skriv hur du kände dig om dig själv den dagen. Det är ofta i de anteckningarna skillnaden mellan självkänsla och självförtroende blir konkret, i stället för teoretisk.
Av MittPsyke-redaktionen