Hjälplinjer för män – varför finns det färre, och vilka finns?

Män står för majoriteten av alla självmord i Sverige, men ändå är mycket av stödsystemet byggt runt kvinnor och unga tjejer.

Det syns särskilt tydligt om man tittar just på hjälplinjer: det finns en tjej- eller kvinnojour i nästan varje kommun – men betydligt färre linjer som uttryckligen vänder sig till män.

Den här texten handlar om två saker: varför det ser ut så, och vilka hjälplinjer som faktiskt finns idag om du som man behöver prata med någon.

Varför finns det fler stödlinjer för kvinnor än för män?

Under lång tid har politiken och civilsamhället byggt upp stöd kring våldsutsatta kvinnor, tjejers psykiska ohälsa och kvinnors livssituation. Kvinnojourer, tjejjourer och Kvinnofridslinjen är resultat av många års kamp, uppmärksamhet och satsningar, och finns i stort sett i hela landet.

Mäns utsatthet – både när det gäller våld och psykisk ohälsa – har uppmärksammats mycket senare.

Att Sverige fick en nationell stödlinje för våldsutsatta män först nyligen säger något om hur sent frågan kommit in på agendan. Samtidigt vet vi att pojkar och män söker stöd kring psykisk ohälsa i mindre utsträckning än flickor och kvinnor, även när de själva tycker att de behöver hjälp. När färre män hör av sig, blir trycket underifrån på att bygga upp nya stödlinjer också svagare – trots att behovet finns.

Resultatet blir en skevhet:

Många könsneutrala linjer (som självmordslinjer) där män är välkomna men inte alltid ser sig själva i kommunikationen. Färre linjer som uttalat säger “det här är för dig som är man och mår dåligt eller är utsatt”.

Vilka hjälplinjer finns när du mår psykiskt dåligt?

Det finns flera hjälplinjer som inte är könsspecifika, utan öppna för både män och kvinnor. Exempelvis har Stödlinjer radat upp en rad olika hjälplinjer.

De är viktiga att känna till, särskilt om du är osäker på var du ska börja.

Några centrala exempel: Självmordslinjen – för dig som har tankar på att inte vilja leva, eller är orolig för någon annan. Här kan du ringa, maila eller chatta anonymt, dygnet runt, med volontärer som är utbildade i att möta människor i kris.

Hjälplinjen (nationell stödlinje för psykisk hälsa) – för vuxna i kris, med livssituationer som känns övermäktiga, suicidtankar eller andra psykiska besvär. Här kan du prata anonymt om din situation, utan remiss och utan att hamna i ett journalsystem. Jourhavande medmänniska / andra jourer – telefon och chatt för dig som vill prata med någon på kvällstid, oavsett kön.

Det är inte alltid psykisk ohälsa i klinisk mening – ibland behöver du bara någon som lyssnar på kvällen. De här linjerna är inte specifikt för män, men de kan vara en första låg tröskel om du inte är redo att boka tid i vården än.

Hjälplinjer som uttryckligen riktar sig till män

Det finns också några stödlinjer som uttryckligen är till för män.

De är färre än motsvarigheterna för kvinnor – men de finns, och de har byggt upp särskild kompetens om just mansliv och mansutsatthet. Några centrala exempel: Stödlinjen för män (nationell) – för dig som är man och har blivit utsatt för hot, våld i nära relation eller sexuella övergrepp. Du kan ringa anonymt, det kostar inget, ditt nummer syns inte och samtalet syns inte på telefonräkningen. De som svarar är socionomer och sjuksköterskor med särskild kunskap om mäns våldsutsatthet.

Stöd för killar via ungdomsorganisationer – till exempel verksamheter som erbjuder chattstöd för killar och unga män, ofta kring relationer, våld, sex och mående.

Här är tröskeln ofta extra låg: du loggar in utan att uppge namn, skriver hur du mår och får svar av någon vuxen som är van att prata med killar om svåra ämnen. Det finns en poäng i att dessa linjer verkligen kallas just “för män” eller “för killar”: det signalerar att din utsatthet tas på allvar, även om den inte passar in i den klassiska bilden av “offer”.

För vissa fungerar det bättre att skriva fritt. För andra hjälper tydligare ramar. Båda sätten är okej. Det viktiga är att du gör det i din egen takt, utan krav på att komma fram till något särskilt direkt.

Vad gör du om du är i akut fara?

Hjälplinjer är viktiga, men de kan inte ersätta akutvård. Om du har konkreta planer på att ta ditt liv, eller om någon nära dig är på väg att göra det, ska du inte vänta på en chattkö.

Ring 112 om livet är i fara – ditt eller någon annans.

Sök direkt till en psykiatrisk akutmottagning om du har allvarliga självmordstankar eller pågående planer.

Ring 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig akut där du bor – de vägleder dig rätt.

Det här gäller oavsett kön – men är extra viktigt att säga högt till män, eftersom många väntar längre än de borde.

Färre linjer – högre tröskel När det finns färre hjälplinjer som uttryckligen är för män, händer två saker: Män ser inte sig själva i kommunikationen och tänker lättare “det här är nog inte för mig”. Trycket på de linjer som faktiskt finns blir större, vilket kan göra det svårare att komma fram.

Det betyder inte att det är ditt ansvar som individ att “lösa systemet”. Men det kan vara hjälpsamt att veta att den här skevheten finns – så att du inte tolkar den som att ditt mående inte är viktigt nog.

Om du är man och mår dåligt har du samma rätt till stöd, vård och akut hjälp som alla andra.

Att ringa en hjälplinje, oavsett om den är könsneutral eller riktad till män, är ett sätt att ta ditt eget liv på allvar – inte att överdriva.